Namashkar Kolkata!

Nu har jag fått igång internet härborta och kan träda ut ur bloggskuggan. Dock är det lite svårt att sammanfatta alla intryck i ett blogginlägg! Nu när chocken över den kaosartade trafiken och den höga ljudnivån i stan har lagt sig lite (jag sa väl att jag blir stressad av Stockholm?) är upplevelsen mycket positiv. Alla jag har mött är så vänliga och familjen jag bor hos är helt fantastisk! En bild säger mer än tusen ord sägs det så här kommer några bilder:

 

Kolkata from the sky 

Vy från min balkong 

Väderleksrapport i den lokala tidningen The Telegraph (ungefär lika lokalt tidningsnamn som Aberdeens 'Press and Journal') :) 

Department of History 

Sukalyani som jag bor hos klädde upp mig inför grannens bröllop. Fick till och med två "orna" i pannan! 

 

Det var ett riktigt traditionellt hindusikt bengaliskt bröllop. Massor av böner lästes och ritualer genomfördes och massor av god mat och kolkatanskt (?) godis bjöds det på. En riktig upplevelse och väldigt fint arrangemang. Bröllop hålls i tre dagar, detta var den första dagen, brudens dag, där alla brudens släktingar och vänner är inbjudna.

 

En sådan här portal är en symbol för bröllop berättade S.

 

Mumsig mat! I Kolkata äts det mycket fisk (fisk till vänster i bild). 

Ett ganska lugnt ögonblick på en gata i hemkvarteret.

Bengaliskrift (som skymtar på den skuggiga skylten) är så vacker tycker jag. Hoppas hinna lära mig läsa innan jag åker hem.

Trappuppgång - Indian style

Idag shoppade jag förresten loss på två salwar kameez (indisk tunika och byxa). Klädhandlaren bjöd på te och kaka och berättade lite om Kolkata. Snacka om personlig service!

Det blir allt för nu - återkommer med fler indiska upplevelser snart.

Hälsningar
Linneadi (bengaliskt kompis-suffix för syster)

Det finns inget vaccin mot...

 

...resfeber! Nu är det bara en knapp vecka kvar tills jag drar till Kolkata. Visum och vacciner är fixat så nu är det mest att fundera ut vad man ska packa ner i väskan. Det ska bli väldigt spännande det här. Ser verkligen fram emot att träffa familjen som jag ska bo hos därborta!

Även om jag blir stressad bara av att vara i den "stora" staden Stockholm och jag tycker att 30 grader är typ outhärdligt varmt har jag i ett och ett halvt år haft sikte på att komma med på det här utbytet. Vem har sagt att man ska vara rationell?? Förutom att Indiens historia är väldigt spännande är det ju en fantastisk chans att uppleva en annan kultur. Det kommer att vara intensivt arbete med att skriva uppsats där, men ska försöka hinna blogga ibland också.

 

Igår var Ida, Jessica och jag till en indisk restaurang för hejdå-vi-ses-snart-igen-middag. Riktigt mysigt! Kommer att sakna er tjejer *kramar*.

  

Annat som är mysigt i Uppsala just nu är isfestivalen och semlor.

Någon beklagade sig att iskonst är så förgänglig, men det är på något sätt det som är tjusningen tycker jag. Föränderlig är den också - när jag var där igår hade skulpturerna fått en ny struktur och var mindre genomskinliga än vad de var sist. På bilden, som är en vecka gammal, håller de fortfarande på att skulpteras.

Semlan på den andra bilden hade min mamma bakat. I fredags satt således päronen och jag och njöt av semlor medan vi tittade på Skavlan.

När jag tänker efter är jag ganska glad att det inte finns resfebersvaccin. Vad vore väl en resa utan lite lagom förväntansfull resfeber?

Ha en härlig söndag!

Linnea

Det obligatoriska inlägget

Min mamma tipsade mig om i morse att det är kul (rent av obligatoriskt) att skriva ett blogginlägg den 29:e februari, eftersom det är ett litet ovanligt datum, det vill säga skottdag. Så då är det väl bara att göra det :P

Härborta är det tokförkylt sedan i lördags... Idag är jag bättre i alla fall så jag kan hoppas på att gå på föreläsningar igen imorgon.

Men man kan inte klaga på vädret i alla fall! Igår var det hela 16 grader och idag passade jag på att fota påskliljor i Seaton Park.

Ett annat glädjeämne är att en korridorare fyller år imorgon vilket ska firas på fredag. Idag hade hon lagt en stor chokladask på köksbordet till oss korridorbor! Vi är tre korridorare som fyller år i mars, så det lär bli en månad med födelsedagstema :)

Så detta var mitt lilla blogginlägg. Nu ska jag skriva klart ett musei-worksheet.

Bless

Linnea

Relativitetsteorin

Hälsningar från ett soligt och varmt Aberdeen. Jämfört med Uppsala - allt är relativt :P Det härliga med februari är by the way att det börjar märkas att dagarna blir längre. När jag gick hem från bibblan igår vid fem var det fortfarande ganska ljust! Här är bilder tagna för ett par dagar sedan:

Tschüss

Linnea

PS. Hur många trodde att jag skulle skriva sjukt seriösa inlägget när ni såg rubriken? DS.

På besök i Glasgow 1911

 http://special.lib.gla.ac.uk/teach/century/modernism.html

The Scottish Exhibition of National History, Art, and Industry sommaren 1911 tog plats i Kelvingrove Park i Glasgow. Det var inget litet lokalt arrangemang bara för Glasgowbor, utan vad vi idag skulle kalla ett PR-jippo av stora mått. Utställningshallarna var slottsliknande temporära byggnader, som lyste alldeles vitputsade i parken. Det var såklart en präktig byggnad för varje tema: Historiepalatset, Konstpalatset och Industripalatset. Bara portalen som hade satts upp vid parkens ingång var en imponerande pjäs.

Den här utställningen fick jag höra om på en kvällsföreläsning igår. Den var riktad till Skottlands antikvarier, så det var många grååriga åhörare (hehe, inga fördomar mot antikvarier) samt några av mina lärare och jag som satt där och lyssnade. Först verkade ämnet något nördigt, men under föreläsningen förstod jag att utställningen i Glasgow kan säga mycket om arrangörernas världs- och historiesyn. I ett sånt här sammanhang, ännu mer än när någon utformar en utställning på ett litet museum, handlar det om att visa 'the good stuff' som ska representera Skottland. Och om man vill förstå hur arrangörerna tänkte handlar det inte bara om vad de valde att visa utan vad de valde att inte visa.

Glasgows stora befintliga museum var inte en del av denna utställning, här var det nytt och naturskönt i Kelvingrove park. Man hade även byggt upp ett nöjesfält, eller kanske snarare 'underhållningssektion' i parken. Där kunde man kastas runt i en centrifug, åka berg-och-dal-bana (lägg märke till vad bra reklam det var för tekniska framsteg på den tiden) eller titta på 'äkta samer' i en liten uppbyggd sameby, eller 'äkta kelter' i An Cachan, en lika temporär keltby. Den mest besökta av dessa 'byar' var dock Afrikabyn.

På bilden överst syns den kungliga processionen vid invigningen av utställningen och i bakgrunden Historiepalatset. Till Historiepalatset hade privatpersoner och museum från hela Skottland lånat objekt (många aristokrater hade lånat en enda sak mest för att få komma med i den prestigefulla katalogen). Kategoriseringen av föremål var därför rätt kaotisk.  Gårdagens föreläsare hade dock sammanställt några viktiga teman.

Framstående personers historia var viktig. Den historiska porträttsamlingen var det första man möttes av när man kom in i palatset. Man hade också försökt placera saker kopplade till personerna intill deras porträtt. Något som skiljer sig från dagens prioriteringar i utställningar var den stora fascinationen av reliker. Till exempel hade man Walter Scotts reseskrivbord som ett centralt föremål eftersom tyget var ursprungligt och ägaren själv alltså hade rört vid det. Reseskrivbordet i sig berättar inte så mycket om hur Walter Scott tänkte, vilket skulle ha varit prioriteringen att förmedla idag, enligt föreläsaren. Samtidigt tycker jag att museum fortfarande handlar mycket om reliker. Annars kan man ju lika gärna se bilder på föremålen på internet? Vad tycker ni?

Religionshistoria var också ett prioriterat ämne, liksom sköldar och vapen. Något som de låg i framkant med för sin tid var att behandla historia så långt tillbaks som äldre stenåldern, en tid som folk tenderade att inte tro på på den tiden menade föreläsaren. Man hade också skulpturer föreställande människor från olika tider, vilket var illustrativt och lite nytänkande.

Ämnen som gavs väldigt låg prioritering var England, Wales, Irland och katolicismen, vilket ju inte är så konstigt med tanke på Skottlands politiska och religiösa position. Dock var inte detta en nationalistisk utställning så till vida att den strävade efter ett fritt Skottland. Unionsflaggorna var hissade runtom i parken, och det var snarare en patriotisk kampanj för ett Skottland jämställt med England i det stora imperiet. Skottland före unionen skildrades som ganska eländigt och skrämmande. De nämnda byarna med ursprungsbefolkningar var nog också ett sätt att visa ens överlägsenhet över 'primitivt folk' när man såg sig som den regerande kärnan (tillsammans med England) i ett stort imperium.

Så det var en väldigt politisk utställning. Kanske var det eftersom tiden tillät det och eftersom sponsorerna i första hand var aristokrater och inte staten och därför hade lite friare händer. Hursomhelst var det en stor skara människor som besökte detta PR-jippo - mer än nio miljoner. Det var spännande att få besöka utställningen från ett hundra-år-senare-perspektiv genom gårdagens föreläsning.

http://www.flickr.com/photos/robertpool/5842087490/

Två dikter om påhitt

Om påhitt

Från stenyxor en gång i tiden

Har kreativiteten sprungit

Över skogar och berg

och längs handelsvägen för siden

Idéerna sprutar åt höger och vänster

Blir till sånger och pjäser

En ärta i näsan och gudstjänster

Skotte, viking eller britt?

Hey ya! Nu är jag ute från min provpluggs-bubbla. Det var rätt nervöst men det var ju inte fruktansvärt. Nu väntar jag bara på resultatet. Jag firade friheten genom att köpa Press and Journal, Aberdeens lokaltidning.

Ja, jag råkar ju bo i Skottland i en spännande tid. Partiledaren för Scottish National Party, Alex Salmond, har med stort självförtroende utlyst en folkomröstning där frågan kommer att lyda: "Do you agree that Scotland should be an independent country?". Planen är att folkomröstningen ska äga rum hösten 2014, och ifall det blir ett "ja", att självständigheten ska träda i kraft i maj 2016. SNP:s vilja är att bjuda in, förutom myndiga skottar, även 16- och 17-åriga skottar att rösta. Däremot ska inte folk som är födda i Skottland men har flyttat härifrån få rösta.

Nu debatteras det flitigt om Skottlands parlament får utlysa en sådan här folkomröstning och om den i så fall ska vara bindande. Så riktigt i hamn verkar SNP inte vara med sin plan ännu. Dessutom är utgången av en sådan här omröstning inte helt klar, även om SNP är övertygade om att folket kommer att rösta för självständighet. I en färsk undersökning där 1000 personer var frågade om de tyckte att Skottland skulle bli självständigt svarade 44 procent ja och 45 procent nej, och 11 procent hade ingen åsikt.

Jag har lite svårt att sätta mig in i de nationalistiska känslorna som håller igång den här kampen för ett självständigt Skottland. Dessutom är jag inte alls så insatt i skotsk politik. Generellt tycker jag att det är bättre om länder samarbetar och går ihop än om de faller isär. Jag pratade med en engelsk dam häromveckan. Hon klassar sig som engelsk men har bott i Skottland i 30 år och är mycket engagerad i Scottish National Party. Enligt henne är Skottland politiskt autonomt så när som på pengarna. Så de skotska politikerna är bundna till den brittiska budgeten. Hon såg det som självklart att ta klivet till fullständig självständighet, och efter att ha rest omkring på den skotska landsbygden och pratat med folk så tror hon att det finns stöd för ett sådant kliv.

I debatten har också förts fram att man inte kan bli sjävständig när man är med i EU. Andra poängterar att ett kliv ut ur United Kingdom skulle skapa försämrad handel för Skottland eftersom dess främsta 'exportländer' i dagsläget är England och Wales.

Jag tror att situationen med Skottland kan vara lite som läget med Euron. Problemet med eurosamarbetet är att man inte samarbetar fullt ut. Ifall man skulle ha en helt gemensam ekonomisk politik skulle det kunna bli en lyckad sak, men just nu är det svårt att argumentera för att Sverige ska byta valuta till euro. Likaså är det väl lite svårt att argumentera för att det redan väldigt autonoma Skottland inte ska bli en egen nation.

Samtidigt kan man ju undra hur mycket som kommer att finnas kvar av Storbritannien ifall Skottland blir självständigt. Nordirland och Wales kanske vill hänga på folkomröstningstrenden? Dessutom är det lite fel att dra alla skottar över en kam. Jag kunde inte låta bli att dra på mungiporna när jag läste denna bit av en insändare till P&J:

"SIR, - What will all the fun and games regarding the Scottish independence debate, the small matter of what the good folk in the northern islands think has been ignored completely.


Shetland MSP Tavish Scott suggested that, should Scotland get independence from the rest of the UK, the inhabitants of Shetland and Orkney might wish to have a referendum on whether to go with Scotland, return to the UK or go back to their historical partner, Norway.


As seen with Up-Hey-A and Norwegian Constitution Day, the islanders still revel in their Viking history."

Inte ens en Vikings-student finner några kommentarer till det här. Undrar vad norska politiker har för kommentarer?

/Linnea